söndag 30 mars 2008

Kill me with your rythm stick

Jag lever ett hårt och utmanande liv. Bakis idag igen. Helt slut i huvudet. Jag orkar inte ens räkna efter hur mycket jag druckit, men det är nog en del. Har dessutom sovit sammanlagt max åtta timmar så jag är inte på topp just nu. Bluh...

Nästa helg kommer Gull och då ska vi ännu en gång förneka att det finns någon morgondag, men sen får det vara nog. Sen lägger jag in mig på mitt eget Betty Ford och tar det lugnt i några veckor. Det skulle både min kropp och min mentala hälsa behöva, känner jag.

Annars? Försöka plugga till omtentan, fastän moralen är låg på den fronten och även på de flesta andra. Disciplin har aldrig varit min starka sida...

Go forth, and wait for it to happen.

lördag 29 mars 2008

Drink the pain away

Jag är inne i en period av att få fokus på annat än det tråkiga i mitt liv just nu. Det innebär främst att jag faktiskt pluggar ibland, och får saker gjorda, och har börjat gå ut och träffa folk mer. Den ökade frekvensen av utgång resulterar i mer alkoholförtäring, men det är ju bara roligt!

Igår gjorde jag något som jag faktiskt inte brukar göra. Jag gick ut och tog en öl med en människa jag aldrig träffat innan eller ens pratat med annat än över nätet. Det kunde ju gått åt helvete, inser jag nu. Man vet ju aldrig vad för galningar det finns därute... Men jag blev positivt överraskad, verkligen. Skitmysig kille, väldigt lättpratad och öppen, kan nog komma att bli åtminstone en mycket trevlig bekantskap! Det är roligt att få nya vänner...

Ikväll ska jag festa igen, för det finns ingen morgondag.

Go forth, and get to know me.

fredag 28 mars 2008

Splendid

Nu sitter jag och jäser. För första gången på över en vecka så kan jag slappna av och titta på TV utan ångest. Jag sitter och småler lite porrigt för mig själv, lite nyknullat nästan. Jag kan fälla ner stressaxlarna och koppla av.

Varför?

För att min uppsats är klar. Den är så inihelvete klar. Och den är rätt bra också. Jag känner mig som en hingst som betäckt ett stall med hästar och nu äntligen får vila...

Alla dessa sexanspelningar får mig att tänka på att jag inte fått snoosnoo på... ja det är länge. Lääänge... Uuh...

Go forth, and relax now, stud.

Control

Igår blev det sent. En inte så nykter herre fick för sig att börja smsa mig och det var ju delvis trevligt, men också utmattande så idag sov jag till tjugo i tolv.

Så idag när jag kollar mailen på vanligt manér så upptäcker jag att en annan inte så nykter herre har skrivit ett mail. Ett lite tråkigt mail, som jag inte vet om jag ska svara på. Men jag tror jag låter det vila lite.

Dessa inte så nyktra herrar är båda väldigt omtyckta, men också utmattande. Jag blir trött. Jag blir handlingsfattig. Jag tycker inte om det.

Nu ska jag svara på det där mailet.

Go forth, and take control.

Mörkrädsla

Jag är ju som sagt lite nervös. Det inte alla vet är att jag är mörkrädd. Ibland är det inte så farligt, ibland är jag närapå hysterisk.

Såatteeeh... En novell på det skulle väl inte sitta fel? (Känsliga varnas.)

Mörkrädsla

Så var det vinter igen. Snön knastrar under kängorna. Tårna har nästan domnat bort, fingrarna är på god väg och näsan rinner ofrivilligt. Det är tyst. Dämpat. Mörkt. Man ser inte bortom de två första raderna av träd i skogen. Man bara väntar på att det ska smyga fram något där, underifrån granen.

Något ska kravla sig fram, väsa otäckt och hånle åt ens förstenade ilska. Sen kommer det att kasta sig fram, röra sig snabbare än man hinner andas in och hugga tag i handlederna eller hälsenorna. Det kommer att krasa. En miljon små vassa tänder kommer riva sönder huden, senorna, musklerna och till slut kommer det lilla djuret att slita av benen. Hoppa på dem tills de knakar och brister.

Eller så går de direkt på magen. Alla varma inälvor kommer att rinna ur en, som om man spydde korvar fast direkt ur ett hål i magen. Odjuret kommer att krypa in i en medan man dör, gräva och riva sig upp till hjärtat. Men man dör innan det hinner dit.

Snart kommer nog bussen. Snart snart snart.

Men det är ju ingen hjälp det. När man kommer på bussen så är man ju ensam med en gammal äcklig gubbe som när som helst kan stanna fordonet, och knivvåldta en. Han kommer att vara fet, svettig trots kylan och ha vårtor. Eller bölder. Bölder som på ett svin. Feta hårtestar som knappt sitter kvar på huvudet. Tjocka läppar som han hela tiden slickar sig om och som aldrig är stänger. Det pyser hela tiden ut en sur andedräkt ur munnen, man kommer aldrig ifrån den. Ögonen är nästan döda, vattniga och gula. Det finns ingen färg som kan beskriva dem, för man vill inte tänka på att denna vidriga tingest kan ha en ögonfärg. Och man kan inte värja sig mot honom. Han är för stark, han bänder och sliter i en. Det finns inget stopp i honom. Det är som att han inte fattar att man inte kan vara så stark. Sen stryper han en och våldtar ens lik.

Snart är man hemma. Snart snart snart.

Men det tröstar ju föga. Väl hemma finns alla möjliga inkräktare. De har tagit sig genom avloppen och gömmer sig i vattenlåset tills man släckt allt elektriskt ljus. Då slingrar de fram. De plaskar i badrummet och stönar när de rätar ut sig. Ett omänskligt ljud. Man vågar inte tro att det är dem, så man ligger kvar och försöker inbilla sig att det är grannen som spolar ner väldigt konstiga saker i toan. Dörren knarrar lite. Så staplar de fram. Svarta, kletiga, knappt mänskligt formade. De rör sig så klumpigt, men man hinner i alla fall inte fly. De hugger tag i en med kladdiga nävar, eller snarare klor, drar ner en på golvet. De öppnar sina stinkande käftar och börjar gnaga på ens hela kropp. Som iglar suger de sig fast och tömmer en sakta, sakta. Man hinner räkna varenda en av dem innan man dör.

Sov gott! :)

Go forth, and no, there is no monster under the bed...

torsdag 27 mars 2008

Nervositet

Jag är lite av en nervös människa. Jag kanske kan verka väldigt lugn och laid-back när man träffar mig första gångerna, men när man lär känna mig så märker man snart att jag är sjukt otålig och stressad jag är.
Bara som exempel, jag älskar att laga mat. Men när jag lagar mat så märker jag att jag hela tiden trissar upp mig själv, gör allt snabbare, slarvigare, stressigare. Jag diskar till och med stressat. Men jag tycker om när det går snabbt att göra saker, när man är effektiv och ordningsam. Till slut blir jag jättebitsk och nästan elak när jag står i köket.

Och en annan sak. Jag tröttnar lätt på saker och är aldrig långsint. Jag håller väldigt sällan fokus på saker. Ser jag inte resultat på kort tid så vill jag inte vara med och kämpa längre. Jag har säkert någon liten bokstavskombination i mig, som inte riktigt är så stark att någon kan sätta den på papper.

Men hursomhelst.

När jag inser att något kommer att bli tråkigt eller ta lång tid så ger jag oftast hellre upp eller skjuter på det. Allra helst när det gäller skolarbete. Jag vet att jag måste kämpa, jag vet att jag kommer behöva radera, skriva om, radera, skriva om flera gånger.

Så då tittar jag hellre på repriser av Grey's Anatomy och småäter. Småäter hasselnötter, hårdbröd, mörk choklad, frukt. Allt. Det är en nervös åkomma jag har. När jag får dåligt samvete och vet att någon kommer att komma på mig med att vara en dålig människa, då äter jag. Gnager. Tuggar med framtänderna.

Ja herregud, jag är inte bara ett nervöst bokstavsbarn, jag har freudianska orala störningar också. Jag borde bli inlåst på stört!

Go forth, but don't get crazy.

Slimming

Jag har satt ett mål för min kropp. Innan 17 maj ska jag ha gått ner minst fem kilo och jag ska kunna skutta större delen av Nick Cave-konserten som går av stapeln den kvällen.
Detta kräver sin människa, det inser jag. Så därför har jag satt upp några regler för mig själv:

  • Jag ska sluta helt med snask. Det enda som får slinka ner är mörk choklad och kanske lite nötter.
  • Jag ska skära ner på de snabba kolhydraterna.
  • Jag ska promenera, minst tre gånger i veckan, minst en halvtimme åt gången.
  • Efter varje promenad ska det situpas och rygglyftas och armhävas. Mucklerna behöver ju sitt.
Sådärja. Nu känns det bättre. Än sålänge går det sisådär med motionen och träningen, men jag ska ta mig dit. Jag lovar. Egentligen borde man kanske sluta röka också, men det får bli nästa steg. Jag lovar.

Go forth, and get bootylicious!

Slöheten

Jag sitter på soffan framför tv:n och tittar på program som jag egentligen inte bryr mig om. Jag ser genom de stängda persiennerna att solen skiner som aldrig förr här i Stockholm. Jag har en uppsats att skriva och en omtenta att plugga till. Det enda jag egentligen behöver göra är att skriva den där jäkla uppsatsen, vilket inte bör ta så lång tid om jag lägger ner lite kraft på det. Sen måste jag sätta mig och läsa inför tentan och egentligen bör jag möta upp med Big D och ha någon sorts diskussionsgrupp på två pers.

Men jag kommer antagligen inte göra det. Jag kommer antagligen ligga på soffan, kolla på skräp-tv och ha ångest för allt jag borde göra. Så blev det i alla fall igår, det enda nyttiga jag gjorde var att tvätta. Jag handlade i och för sig också, men jag gjorde inget åt min skolångest. Jag är en sjukt dålig student...

Men damnit! Nu ska jag kolla klart på Leno, sen ska jag verkligen ta tag i det här. Jag ska, jag ska, jag ska. Jag ska.

Go forth, and get better.

onsdag 26 mars 2008

Nystart

Jag har ju varit inneboende hos min syster ett tag nu och det har väl funkat rätt så bra. Men jag har haft min säng i vardagsrummet och jag börjar verkligen sakna att ha en dörr att stänga om mig. Det är lite irriterande när man inte kan få lite ro om kvällarna, faktiskt. För att inte tala om hur alla herrbesök av exet som har blivit lite ofrivilligt tråkiga. Om jag ska få några i framtiden av andra herrar, så måste jag få ett eget rum.

Så, för några veckor sen, så hamnade jag på soffan hos ett par tjejer som hade ett rum över i sin lägenhet. Jag anmälde mitt intresse att flytta in och idag har vi bestämt att jag i slutet av april ska flytta in hos dem. Det känns riktigt kul, för det är riktigt mysiga roliga tjejer som jag flyttar in hos och även om rummet inte är jättestort så är det ett eget rum med en egen dörr. Det har jag längtat efter ett tag nu och när jag tänker på det så vill jag bara flytta nu nu nu! Men, jag måste reda ut lite ekonomiska fnurror först och se till att jag iaf kan spara ihop till en månadshyra utifall jag inte får något sommarjobb. Men i alla fall, ett eget rum! Jag är nöjd...

Go forth, and get a room!

Oskulden

Första inlägget i nya bloggen. Känns bra än sålänge. Anledningen till att jag byter är främst att Google is your friend. Alltid. Även efter det blev uppköpt.

Sen tycker jag att det blogspot.com är bättre än blogg.se, lättare att fixa med, roligare att fixa med.

Dessutom måste jag låta gamla bloggen vila. Den blev visst lite infekterad av gamla sår.

Anywho! Hoppas ni trivs på min nya blögg, och jag hoppas jag gör det också. Jag är lite ovan ännu, men det blir nog bättre snart.

Go forth, and well, you now the rest.