Ikväll får vi besök av i alla fall en möjlig kandidat till att hyra vårt rum som blir över när G flyttar. Värsta spännande, I must say. Det som är lite sugigt är att jag måste städa upp lite innan dess, eftersom det bara är jag hemma idag. Jag är nämligen sjuk och febrig och därmed rätt orkeslös. Inget bra utgångsläge direkt... Men jaaaa, jag skaaaa!
En annan grej! Igår kom L hem med en liten överraskning. Hon hade, fostermorsa som hon är, tagit hand om en treårig liten crustpunkare som var lite mager och misskött. Han heter Bananen och sover nu i vår hall. Han är söt och ganska lugn, så jag gillar honom. Rätt nice med ett litet djur i kollektivet igen, det har varit lite tomt sen den deprimerade hamstern Sixten avled i somras. Förhoppningsvis kolavippar inte marsvinet alltför snart. Om inte annat så börjar det bli trångt i frysen med alla döda djur...
Nu - fräschare myskläder än min pyjamas, handla lite snusk och apelsiner på Konsum och sen ska jag vara sjuk på riktigt några timmar.
Go forth, and nurse yourself - nobody else will!
fredag 31 oktober 2008
torsdag 30 oktober 2008
Immunförsvar? Moi?!
Ni som hängt med ett tag, både i mitt bloggliv och i det riktiga, vet att mitt immunförsvar inte alltid är det bästa. Allra helst inte såhär på hösten. Allra helst inte när jag är stört fattig och inte vågar köpa vitaminer och alvedon att mota bort virus och baciller med.
Igår fick jag feber på jobbet och var tvungen att släpa mig hem en timme tidigare för att jag inte pallade trycket. Jag gick och la mig jättetidigt och fick sova länge och skönt. Tog tempen och såg att jag hade yttepytte feber. Inte ens så det räknas. Så jag hoppas vid Krishna att den inte chockhöjs som räntan på nittitalet och att jag kan jobba de sista 14 timmar jag har kvar den här veckan. Annars vill jag inte vara med längre.
I övrigt, pappa kommer med lite möbler jag har saknat på lördag. Very sweet. Sen blir det troligtvis lite partaj för G som flyttar nästa vecka, och kanske blir det en sväng på RAW. Vi får se hur jag känner och orkar.
Go forth, and get well!
Igår fick jag feber på jobbet och var tvungen att släpa mig hem en timme tidigare för att jag inte pallade trycket. Jag gick och la mig jättetidigt och fick sova länge och skönt. Tog tempen och såg att jag hade yttepytte feber. Inte ens så det räknas. Så jag hoppas vid Krishna att den inte chockhöjs som räntan på nittitalet och att jag kan jobba de sista 14 timmar jag har kvar den här veckan. Annars vill jag inte vara med längre.
I övrigt, pappa kommer med lite möbler jag har saknat på lördag. Very sweet. Sen blir det troligtvis lite partaj för G som flyttar nästa vecka, och kanske blir det en sväng på RAW. Vi får se hur jag känner och orkar.
Go forth, and get well!
tisdag 28 oktober 2008
Big fat wall of fuckit
Det blev till en början fin helg. Sen var det akut hämtning av vän på söder och slussande av samma vän till förorten. Gråt och tandagnissel.
Igår upptäckte jag att jag jobbar för mycket eller i alla fall för fittiga tider och inte längre pallar trycket. Jag har knappt några pengar kvar och jag får panik över allting och sover hellre bort mitt liv än gör något åt det.
Idag ska jag i alla fall ta tag i mitt liv. Börjar med att äta. Sen får vi se.
Go forth and... naaw, fuck it!
Igår upptäckte jag att jag jobbar för mycket eller i alla fall för fittiga tider och inte längre pallar trycket. Jag har knappt några pengar kvar och jag får panik över allting och sover hellre bort mitt liv än gör något åt det.
Idag ska jag i alla fall ta tag i mitt liv. Börjar med att äta. Sen får vi se.
Go forth and... naaw, fuck it!
tisdag 21 oktober 2008
Hetsen
Jag kommer att jobba ganska mycket och intensivt de närmsta dagarna. Åtta på morgonen till nio på kvällen med ett avbrott på eftermiddagen på cirka två timmar. Livet är hårt mot de hårda...
Men på fredagen är jag i alla fall ledig och då blir det en tripp till hembygden. Ska bli skönt med lite lugn och stillhet. Bli omhändertagen av mamma. Ligga på soffan och läsa. Höra fåglarna kvittra och vinden susa. Njuta av ingentinget. Bli galen av sysslolösheten.
Nej, nu skulle jag behöva ett stort järn, en blodig biff och ett rejält skjut.
Eller i alla fall en kopp te, en macka och lite pussar. Och en Troma-film.
Go forth, and watch the horizon!
Men på fredagen är jag i alla fall ledig och då blir det en tripp till hembygden. Ska bli skönt med lite lugn och stillhet. Bli omhändertagen av mamma. Ligga på soffan och läsa. Höra fåglarna kvittra och vinden susa. Njuta av ingentinget. Bli galen av sysslolösheten.
Nej, nu skulle jag behöva ett stort järn, en blodig biff och ett rejält skjut.
Eller i alla fall en kopp te, en macka och lite pussar. Och en Troma-film.
Go forth, and watch the horizon!
måndag 20 oktober 2008
Miss Softy
Nej, det är inte runkhjälpmedel jag ska blogga om idag! Returds... Dock! Spoilervarning!
Jag har ju (som om ni höll reda på det) ett ganska djupt intresse för Grey's Anatomy. Jag har sett de fyra första säsongerna och har en personlig relation till samtliga i serien. Verkligen, samtliga. För mig är de inte fiktiva personer. Det finns verkligen ett Seattle Grace-sjukhus och där jobbar de vackraste läkarna ever och de ligger alla med varandra. Och jag känner dem allihop. På ett väldigt djupgående plan. De är liksom mina.
Eller okej, så illa är det faktiskt inte. Jag vet att det bara är påhittat och yadayadayada... Jag tror inte att Patrick Dempsey kan genomföra en hjärnoperation, hur snygg han än är. Jag vet att T.R. Knight egentligen är gay och antagligen aldrig legat med Katherine Heigl. Men man utvecklar i alla fall en personlig relation till karaktärerna och älskar dem på ett sätt. Efter varje avsnitt så blir jag lite öm i hjärtat. Som att genomgå familjeterapi med sin fiktiva familj. Som att skrubba hjärtat rent från hårdheter. Man blir len, men samtidigt lite öm och känslig.
Därför blev jag igår lite irriterad efter att ha tittat på ett hårdskrubbande dubbelavsnitt, så dyker den döde Denny upp i rutan i en drömsekvens! Och jag, den hårda och coola bruden som knappt visar känslor, börjar stortjuta. Det är inte okej att dra upp den mest sorgliga delen i hela seriens historia i slutet av ett dubbelavsnitt! Inte okej!
Gosh, jag är en sån mjukis. Nu ska jag dra ner ett avsnitt till och kanske att jag tjuter lite till. Men nu slipper jag i alla fall publik. Jag tror att N börjar bli nervös på mina små nervsammanbrott...
Go forth, and I cry if I want to!
Jag har ju (som om ni höll reda på det) ett ganska djupt intresse för Grey's Anatomy. Jag har sett de fyra första säsongerna och har en personlig relation till samtliga i serien. Verkligen, samtliga. För mig är de inte fiktiva personer. Det finns verkligen ett Seattle Grace-sjukhus och där jobbar de vackraste läkarna ever och de ligger alla med varandra. Och jag känner dem allihop. På ett väldigt djupgående plan. De är liksom mina.
Eller okej, så illa är det faktiskt inte. Jag vet att det bara är påhittat och yadayadayada... Jag tror inte att Patrick Dempsey kan genomföra en hjärnoperation, hur snygg han än är. Jag vet att T.R. Knight egentligen är gay och antagligen aldrig legat med Katherine Heigl. Men man utvecklar i alla fall en personlig relation till karaktärerna och älskar dem på ett sätt. Efter varje avsnitt så blir jag lite öm i hjärtat. Som att genomgå familjeterapi med sin fiktiva familj. Som att skrubba hjärtat rent från hårdheter. Man blir len, men samtidigt lite öm och känslig.
Därför blev jag igår lite irriterad efter att ha tittat på ett hårdskrubbande dubbelavsnitt, så dyker den döde Denny upp i rutan i en drömsekvens! Och jag, den hårda och coola bruden som knappt visar känslor, börjar stortjuta. Det är inte okej att dra upp den mest sorgliga delen i hela seriens historia i slutet av ett dubbelavsnitt! Inte okej!
Gosh, jag är en sån mjukis. Nu ska jag dra ner ett avsnitt till och kanske att jag tjuter lite till. Men nu slipper jag i alla fall publik. Jag tror att N börjar bli nervös på mina små nervsammanbrott...
Go forth, and I cry if I want to!
torsdag 16 oktober 2008
Producer
Otroligt produktiv dag idag. Gjorde följande på fyra timmar:
Go forth, and get it done!
- Slängde igång två maskiner tvätt vid tio.
- Åt frukost.
- Lagade lasagne. Blev gott.
- Städade lägenheten med L. Blev renare.
- Bakade bröd. Blev gott.
- Köpte hårfärg och rosa jeans.
- Provade jeans. För små, måste byta.
- Färgade håret.
Go forth, and get it done!
onsdag 15 oktober 2008
Bakslag
För ett par inlägg sedan mådde jag topp. Hela världen låg i min hand och jag var myspillrig in till märgen. Sen började den här veckan...
*suck*
Egentligen så är det inte jättemycket som förändrats, bara min inställning till livet. Livet som i jobbet. Jag har insett att mitt liv kretsar kring min timanställning. Jag äter, dricker och drömmer pensioner och tidrapporter. Har inget annat i huvudet. Det första som dyker upp i huvudet när jag vaknar är ITPK. Det sista som lämnar mina tankar är om jag får ihop tillräckligt med timmar den här månaden. Stressen tär på mig. Börjar fundera på livssituationen. Förändringar som bör ske. Borde jag fly jobbet? Fly livet? Lägga mig på spåret och låta tystnaden ta över?
Men så tänker jag ett varv till. Räknar på fingrarna. Studerar p-pillerkartan. Aha. Det var ju den veckan nu. PMS-ångesten slog lite hårdare den här gången bara. Sådärja, då behöver vi bara överleva några dagar näragråten och en helgs näradödenont, sen är vi back on track igen. Skönt att sånt här kan lösa sig bara genom logiskt tänkande.
Ja, och N är ju självklart fortfarande bäst i världen. Såklart. Inga tvivel.
Go forth, and rely on the logic of your body.
*suck*
Egentligen så är det inte jättemycket som förändrats, bara min inställning till livet. Livet som i jobbet. Jag har insett att mitt liv kretsar kring min timanställning. Jag äter, dricker och drömmer pensioner och tidrapporter. Har inget annat i huvudet. Det första som dyker upp i huvudet när jag vaknar är ITPK. Det sista som lämnar mina tankar är om jag får ihop tillräckligt med timmar den här månaden. Stressen tär på mig. Börjar fundera på livssituationen. Förändringar som bör ske. Borde jag fly jobbet? Fly livet? Lägga mig på spåret och låta tystnaden ta över?
Men så tänker jag ett varv till. Räknar på fingrarna. Studerar p-pillerkartan. Aha. Det var ju den veckan nu. PMS-ångesten slog lite hårdare den här gången bara. Sådärja, då behöver vi bara överleva några dagar näragråten och en helgs näradödenont, sen är vi back on track igen. Skönt att sånt här kan lösa sig bara genom logiskt tänkande.
Ja, och N är ju självklart fortfarande bäst i världen. Såklart. Inga tvivel.
Go forth, and rely on the logic of your body.
söndag 12 oktober 2008
Doggy style
Jag har fattat det här med hund nu.
Låt mig utveckla.
N satt hundvakt nu i helgen och jag blev lite kär. Dina [dajna] heter hon och är en blandras mellan schäfer och någon sorts slädhund. Mysig som bara den och dessutom lagom dumsnäll som en vanlig hund. Väldigt bra temperament och fin päls.
Jag har alltid (sen jag fick katt i alla fall) ansett mig själv vara en kattmänniska, och är det väl egentligen fortfarande i grund och botten.
Men fan.
Jag har fattat det här med hund nu.
Go forth, and fetch the stick!
Låt mig utveckla.
N satt hundvakt nu i helgen och jag blev lite kär. Dina [dajna] heter hon och är en blandras mellan schäfer och någon sorts slädhund. Mysig som bara den och dessutom lagom dumsnäll som en vanlig hund. Väldigt bra temperament och fin päls.
Jag har alltid (sen jag fick katt i alla fall) ansett mig själv vara en kattmänniska, och är det väl egentligen fortfarande i grund och botten.
Men fan.
Jag har fattat det här med hund nu.
Go forth, and fetch the stick!
fredag 10 oktober 2008
Old buddies, old pals
Förra helgen fick jag finbesök av E. Det var sjukt trevligt. Vi rullade oss i socker och skitsnack och tittade på Stjärnor på is. Gick lite på stan och skitsnackade lite mer. Värsta bra helgen!
Ikväll får jag besök av L, en av min äldsta vänner. Känt varandra sen vi var 5 bast och har i alla fall varit ganska tajta. Har dessutom inte träffat fröken på hur länge som helst, så det ska bli riktigt nice med en ordentlig genomkörare och uppdatering på allt. Fett bra!
Imorrn ska jag på inflyttare, nykter. *publiken drar efter andan* Mjodå, det blir en vit helg för mig. Förra fredagen gick i Tequilans tecken och därmed i ramlaavbussenochspynervantarnaochtaentaxirestenavvägens tecken. Så det blir skönt med en liten viting för ovanlighetens skull. Ha söndagsmys utan att vara bakis... Inflyttningsfesten blir nog fin ändå, träffa folk hemifrån som man inte sett på år och dagar. Fett nice!
Ja, och så har jag fått löneförhöjning också. Och jobbet går bra. Och N är bäst i världen. Så det går bra nu. Jag bara inväntar nästa bakslag, cyniker som jag är.
Go forth and enjoy the flow.
Ikväll får jag besök av L, en av min äldsta vänner. Känt varandra sen vi var 5 bast och har i alla fall varit ganska tajta. Har dessutom inte träffat fröken på hur länge som helst, så det ska bli riktigt nice med en ordentlig genomkörare och uppdatering på allt. Fett bra!
Imorrn ska jag på inflyttare, nykter. *publiken drar efter andan* Mjodå, det blir en vit helg för mig. Förra fredagen gick i Tequilans tecken och därmed i ramlaavbussenochspynervantarnaochtaentaxirestenavvägens tecken. Så det blir skönt med en liten viting för ovanlighetens skull. Ha söndagsmys utan att vara bakis... Inflyttningsfesten blir nog fin ändå, träffa folk hemifrån som man inte sett på år och dagar. Fett nice!
Ja, och så har jag fått löneförhöjning också. Och jobbet går bra. Och N är bäst i världen. Så det går bra nu. Jag bara inväntar nästa bakslag, cyniker som jag är.
Go forth and enjoy the flow.
söndag 5 oktober 2008
Ss.. ss.. suuugaaarrr...
Jag måste sluta med socker. På riktigt. Jag blir helt skev i huvudet av det. Det är verkligen som ett konstigt knark som ger mig skeva snedtändningar. Oskarpt. Nu sitter och mår på riktigt lite dåligt, som en ångest som kryper i kroppen. Ja, ångest får jag.
För typ två månader sen så åt jag inte så mycket socker, sprang omkring i skogen lite och mådde kalas. Sen förslappade jag mig och slutade kuta runt bland träden. Och åt godis. I helgen har det blivit enorma mängder socker och jag känner det som att det kryper i hela mig nu. Jag kan knappt skriva ordentligt. Skulle inte förvåna mig om jag om en vecka när sockerdöden lagt sig, kommer att ta mig åt huvudet för vad jag har skrivit ikväll. Gah, jag måste sluta med socker. Nu. På riktigt. Ska bara äta upp hasselnötsglassen jag har hemma...
Sugar!!!11
Go forth, and get clean.
För typ två månader sen så åt jag inte så mycket socker, sprang omkring i skogen lite och mådde kalas. Sen förslappade jag mig och slutade kuta runt bland träden. Och åt godis. I helgen har det blivit enorma mängder socker och jag känner det som att det kryper i hela mig nu. Jag kan knappt skriva ordentligt. Skulle inte förvåna mig om jag om en vecka när sockerdöden lagt sig, kommer att ta mig åt huvudet för vad jag har skrivit ikväll. Gah, jag måste sluta med socker. Nu. På riktigt. Ska bara äta upp hasselnötsglassen jag har hemma...
Sugar!!!11
Go forth, and get clean.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)