Working hard or hardly working?

Ja, jag vet att det blir mycket snack om jobbet nu, men det är allt jag gör just nu.

Jag sitter på min röv, väntar på samtal från bl.a. panikslagna blivande pensionärer, får samtal från bl.a. panikslagna blivande pensionärer, lovar att lösa deras problem omgående, löser deras problem litegrann på en höft, väntar på fler samtal, kollar mailen, kollar communitys, kolla bloggar, kollar tidningar, kollar blocket, kollar schemat, får ett samtal, skriver lite blogg, får ett samtal, skickar ut brev manuellt, surfar runt på skitsidor, börjar bli desperat, går på lunch.

Äter.

Sätter mig på min röv igen, väntar på samtal från bl.a. panikslagna blivande pensionärer, får samtal från bl.a. panikslagna blivande pensionärer, lovar att lösa deras problem omgående, löser deras problem litegrann på en höft, väntar på fler samtal, kollar mailen, kollar communitys, kolla bloggar, kollar tidningar, kollar blocket, kollar schemat, får ett samtal, skriver lite blogg, får ett samtal, skickar ut brev manuellt, surfar runt på skitsidor, börjar bli desperat, slutar för dagen.

Åker hem. Lagar mat. Hänger med flickorna om de är hemma. Går och lägger mig.

Spännande, eller hur? Och vad gör man när Internet tagit slut? När man kollat varje inbox man har och läst varje blogg och skrivit ett halvtaskigt blogginlägg och allt sådant? Vad gör man då?

Go forth, and entertain yourself.

P.S. F.ö. så har jag lånat en semesterledigs skrivbord idag och jag har bara en sak att säga: My desk is my fort...